BLIR LIKSOM INTE SOM MAN TÄNKT SIG
När Noel var 6 månader insåg jag att jag inte kan leva som jag gjorde. Jag var ganska överviktig och orkade inget. Så där startade min resa mot min nya kropp.
Jag ville få energi, känna mig nöjd med mig själv och slippa alla besvär! Och vad fan får man för det?? Det här året har vart pissigt med min nya "bra" (åt helvete) kropp. Jag har haft ett rejält ryggskott i somras och för fyra veckor sedan blev jag sjuk och fick luftvägsinfektion och fick pencilin.
Men det pencilinet funkade inte så efter en vecka var jag lika sjuk. Gick till läkearen igen, fick ett nytt pencilin som funkade, men då hade det gått så lång tid så jag hade hunnit hosta sönder muskler runt om lungorna. Det i sin tur gjorde att jag inte fick röra mig eller träna.
Nu har musklerna fixat sig men jag har sjukt ont i revebenen på vänster sida. Så idag var jag hos läkaren IGEN och då visade det sig att jag fått en kraftig inflamation mellan 4 st. revben. Det gör så sjukt ont.
Jag kan verkligen inte röra mig. Och jag får inte röra mig heller engligt läkaren. Så nu har jag fått ny medecin igen och dom har skickat mina blodprover till uddevalla för att utesluta att det ska vara något allvarligt.
OCH NU FÅR JAG HELT TOTALT JÄVLA KRUPP, JAG ÄR SÅ TRÖTT PÅ DEN HÄR SKITEN!!!!
Ny bättre kropp - IN MY ASS!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag har bara lega och vilat under fyra jävla veckor, och vet ni vad?? Jag har gått upp 3kg på 4 jävla helvetesveckor. Bara för att jag inte rör mig. Och nu är det julhelg och jag får inte röra mig, tror ni jag kommer gå ner dom 3 kilona då? Nej i helvete heller. FY FAN.
Ja, jag är nere just nu. Men det blir nog bra snart. Undrar om ni ens orkat läsa igenom all den här skiten.
Usch o fyfan va jobbigt för dig. Men det är bättre att du fokuserar på att bli helt frisk o njuta utav julen, de där kilona kan du ta tag i senare. Du är ju sjukt duktig som kommit såhär långt tänk på det =) kram och god jul!
Jag förstår dig. Vi har nog lite samma kroppstyp tror jag, den där som verkligen inte fick bra gener (jag fick pappas sida, syrran mammas "anorektiska", pyttsan. Har nog hela mitt liv kämpat med vikten, och fan vad jobbigt o orättvist det e! Men bara o "gilla" läget ju.. för mig har det inneburit både ätstörningar o bergodalbanevikt. hela gymnasiet o åren efter det har jag haft konstiga infektioner mest hela tiden som läkarna inte kan förklara, penicillin o icke-träning. men seni somras har jag mestadels fått vara frisk o för en gångs skull kunnat träna mer än några veckor i rad, gått ner 6 kg under hösten, då ede liksom typ daglig träning o bra kost som gäller (helgerna e slappare me mat/ godis för mig), men så räcker det me en pyttesak så e man bakåt igen, senaste veckan har jag inte tränat pga skola o annat, jo men tjoff så har man gått upp 1,5 kg,o då har ju som sgat inte julhelgen börjat än...
oj vad jag babblar, men, poängen var att jag förstår dig o lider med dig, men tänk hur otroligt långt du kommit sen Noel var 6 månader, du ska se att du går ner de där 3 kilona sen, det har du ju uppenbarligen bevisat att du kan! Försök njut av julen nu, du kan ju ändå inte styra över sjukdomar tyvärr. Så tar vi tag i det där andra nästa år :)
